Barndansupplägg inför terminsstart

Här är en sammanställning av olika komponenter att ha i åtanke och ta hjälp av när du bygger upp din barndanslektion inför terminen

SE RUMMETS MÖJLIGHETER
Inom många dansstilar ligger fokus på dansstegen och kombinationer. Dansaren står på samma ställe i rummet under hela lektionen, ungefär som på ett aerobicspass. Att dansa kan också innebära att du behöver lära dig att förflytta dig, ibland tilsammans i grupp och ibland själv genom rummet. Att lära sig förhållandet mellan sig själv, gruppen och rummet är en viktig del av att lära sig dansa.

På en barndanslektion kan du även använda rummet för att få en dynamik och struktur på innehållet. Här är tre exempel på hur du kan använda rummet.

  • Förvandlingsytor – Markera vissa delar i rummet, när ni kommer dit förvandlas ni till något annat eller använd markeringen för att byta till en ny övning.
  • Transportsträckor – Fundera hur du vill att eleverna ska röra sig genom rummet. Från hörn till hörn, från sida till sida, längs med en vägg, kringel-i-krok osv. Du kan också ge eleverna i uppgift att utforska rummet.
  • Samlingspunkter – Använd instruktioner som: ”alla samlas i en cirkel i mitten”, ”alla ställer sig mot spegelväggen”, ”kom till mig”, ”en fot på sträcket” osv. Alla instruktioner som instruerar om en plats i rummet. Samlingspunkter använder jag oftast som övergångar från en övning till en annan, då har barnen en uppgift medan jag kanske behöver byta musik eller förbereda nästa övning. Ibland kan den användas i en övning för att öva uppmärksamhet på olika signaler.

MAN TAGER VAD MAN HAVER
Använd rummets möjligheter och lokalernas saker. På en dansskola där jag undervisat gick det aldrig att mörklägga helt utan en lampa var alltid tänd, p.g.a. av brandsäkerhet. Denna lampa blev till en måne under barndanslektionerna och vi la på havets botten …så skapades min avslappningsövning. Det är också vanligt att det finns stretchmattor i danssalar. Dessa förvandlades till ”flygande mattor”, ”öar”, ”hyllor” eller fick markera ”förvandlingsytor”. Rockringar kunde bli till svarta hål som man sugs in och ut ur osv.

MUSIK
Barndansen är inte någon stilbunden dansträning utan är en introduktion inför kommande dansträning. Därför brukar jag tänka att jag ska ge barnen en så allsidig musikupplevelse som möjligt.

Musiken kan fungera som stämningsförhöjare – t. ex. Vi smyger och har då en mystisk låt i bakgrunden – eller så ger sångtexten i låten singnaler för vilka rörelser som ska användas. Jag blandar hej vilt mellan genrer och försöker att undvika sådan musik som jag tror att de blir matade med till vardags. Det behöver inte betyda att man inte kan använda populärmusik alls. Använd den musik du gillar och tycker inspirerar dig och som känns lämplig för övningen.

Valstakten! Tretakten glöms ofta bort i dagens populärmusik och ska barnen fortsätta dansa vidare är det guld värt att få med sig en känsla av tretakt från tidig ålder. Så glöm inte att försöka få med den musikaliskt eller rytmiskt.

ETT PAR GRUNDÖVNINGAR
Dessa grundövnigar går lätt att ändra tema på och lägga in och byta ut olika rörelser.

GRUNDÖVNING 1 – ”Svansen”/Promenad/Följa John
Barnen lär sig hålla ihop på led efter läraren som en svans och härma rörelser. Det är också en bra övergångsövning då man kan förflytta barnen till en ny plats i rummet.

GRUNDÖVNING 2 – ”De 4 hörnen”
Övningen utgår från rummets fyra hörn. I dessa hörn kan vem som helst bo. Övningen är bra för att få barnen uppmärksamma på vilken musik som spelas och att rörelser kan höra ihop med viss sorts musik. Beroende på vilka som ”bor” i hörnen kan man variera vilka egenskaper, rörelser och kvalitéer man vill öva på.

skattkartaGRUNDÖVNING 3 – ”Musik stopp”
En improvisationsövning där du kan ge barnen olika instruktioner, dansa: lätt, tungt, med raka rörelser, som något djur, fritt, glatt, hoppandes osv. När musiken stannar kan man exempelvis variera kroppskännedom, balansträning och gestaltning.

GRUNDÖVNING 4 – ”Danskartor”
Rita olika mönster på papper. Exempelvis kringel-i-krok, zic-zac, fyrkant, mm. Man kan även lägga in olika instruktioner på olika ställen och använda sig av rep, tyger, mattor för att skapa en hinderbana. Här finns utrymme att göra skattkartor, att barnen själva målar sina kartor, följa GPS-instruktioner osv.

 

 

På en barndanslektion gäller det att hålla barnens fokus i hårda tyglar, därför brukar jag ha så kallade ”övergångsövningar” som jag binder ihop olika övningar med. På samma sätt som en ”förvandlingsyta”.

ÖVERGÅNGSÖVNING ”Färden”
Sätter er i/på en/ett ____ (båt, bil, flygplan, flygande matta, tåg…). Gasa, bromsa, sväng, studsa och res till en ny destination.

Exempel: Alla sätter sig på en lång matta, ”min flygande matta”. Vi sitter på ett led bakom varandra med bena i 2:a position. Armarna styr mattan – vi svänger höger, vänster åker uppåt och dyker nedåt – samtidigt får alla en liten stretch.

 

KOREOGRAFI OCH UPPTRÄDANDEN
Det är otroligt uppskattat för föräldrar att få se sina barn visa vad de lärt sig. Kom dock ihåg att alla elever är olika, vissa är jättebekväma framför okända människor och på nya platser, medan andra barn behöver mer mental förberedelse för att våga ge sig hän i nya situationer.

Här är några tips inför en eventuell terminsavslutning:
– Sätt ihop flera övningar till en dans eller plocka ut ett moment ur en övning.
– Börja öva tidigt på terminen.
– Repetera inte så dansen för många gånger varje lektion, då finns risken att barnen ledsnar på dansen.
– Det är lättare att komma ihåg rörelser med sångtexter, s.k. rörelsesånger t.ex. imse vimse spindel. Å andra sidan är det en större utmaning att kunna memorera rörelser till abstrakt musik. Så avgör efter gruppens mognadsnivå.
– Ge barnen tid att bekanta sig med scenen och miljön runtomkring.
– Förbered dem under terminen på hur det kommer att gå till när ni kommer till föreställningsdagen. Berätta hur det kommer att se ut, var man kommer att vara och hur det kommer att gå till.
– Tänk på att du har ansvar för barnen. Se till att lokalen är säker och att ni har bra rutiner för lämning och hämtning av barn, så inget barn skadar sig eller försvinner.

Lycka till!

Vem ska lära barnen att dansa?

Lisa DC barndansDu, jag eller vi?

Vem som helst kan ge ett barn en positiv attityd till dans genom att visa att det är kul att dansa eller att man tycker om att andra dansar. Du visar barnet din inställning till dans. Att introducera dans för små barn (0-5 års ålder), det kan alla göra förälder, förskolepersonal eller danspedagog.

Tyvärr är det många dansare och danspedagoger som drar sig för att ta sig an barndansundervisning. Vissa tycker att det är svårt och lite läskigt. Och det är ett stort uppdrag att undervisa barn. För det innebär att man ger dem deras första bild av vad dans är.

Min erfarenhet säger mig att det finns en efterfrågan på barndans-pedagoger, men få specifikt utbildade för just barndans. Och många av de utbildade danspedagoger som finns vill oftast undervisa äldre elever på avancerad nivå i modern dans. Inom lärarkollegiet är det inte alltid så populärt att dela sitt undervisningsmaterial eftersom det är ens levebröd och man är rädd om det som gör en eftertraktad.

=> Resultat…Efterfrågan på pedagoger finns, så dessa jobb går till unga dansare och ofta oerfarna pedagoger.

Så antingen kan vi resonera som så:
– att vill man undervisa barn så får man gå en lärarutbildning och finns det inte utbildade pedagoger så erbjuder dansskolor inte danskurser för barn. (Vilket inte kommer att hända, utan ansvariga på dansskolor tar vad man har för att möta efterfrågan.)
– eller så kan man tänka att alla kan introducera dans utifrån bästa förmåga: föräldrar, förskolepersonal, danskunniga och utbildade danspedagoger – ju fler som dansar med barnen desto bättre! Och ju mer vi delar vår kunskap desto mer kan vi öka kvalitén.

Jag föredrar det senare…

…att vi försöker göra det bästa av situationen och dela så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt med varandra för bidra till utveckling. Lite som Linux, materialet finns här ute på nätet för den som vill arbeta med det och utveckla det har fria händer. Ju, mer vi delar med varandra, detso mer lär vi oss, desto bättre möjlighet ges barnen att få ta del av dans i alla olika former.

Därför tänkte jag dela med mig några av mina tankar, tips och övningar kring barndansundervisning. Jag har varken gått en danspedagogutbildning eller är lärarbehörig utan har bara en yrkesdansarexamen från Balettakademien, 15 år av undervisningserfarenhet i barndans, balett, jazzdans och modern dans och en kandidat i media och kommunikation. Jag är helt autodidakt när det kommer till pedagogik. Det jag delar baserar sig på mina erfarenheter och på information och material jag snappat upp under mina år som danspedagog.

Lite kort om barndansundervisning:

Barndansen kom till Sverige i början på 1900-talet. Gabo Falk, som hade varit elev hos Anna Behle och Dalcroze, utvecklade en metod för barndansen som än idag präglar den Svenska barndansundervisningen. Hennes ingång till arbetet var att det skulle vara lustbetonat och metoden kallades för rytmisk lek. Den skapades i samma anda som Alice Tegnérs visor och Elsa Beskows sagor. Danslekarna som hon utvecklade var uppbyggda på korta sekvenser som lärdes in av barnen utantill, ibland till bestämd musik. Det gavs sällan utrymme för improvisation utanför de givna ramarna.
Källa: Isadora Duncan och den Svenska barndansen, Birgit Boman 1986

I barndansen används ofta Labans rörelseanalys som grundstomme.
I USA kallar man barndansen för Creative Dance.

 

Introduktion till Knattedans

 

KNATTEDANS

balanseraOM KNATTEDANS-KURSER

Knattedans-kurser brukar rikta sig till 1-3 åringar där föräldern eller annan nära anhörig också deltar. Det underlättar att undervisa om alla barn har lärt sig att gå, men det är också vanligt att många barn klamrar sig fast vid sin förälder i början. Man bör därför som förälder räkna med att behöva dansa med sitt barn i famnen till och från. Är du höggravid eller har problem med ryggen, var beredd att någon annan vuxen ska kunna vara delaktig.

ALLA ÄR OLIKA

Räkna med att vissa barn bara observerar till en början eller gör sin egen grej, kursens mål är inte att barnen ska kunna härma alla danssteg omedelbart. Utan det handlar lika mycket om att de ska bli bekanta med gruppen, lyssna till rytmer och få intryck som stimulerar till att utforska rörelse. Det är däremot viktigt att de vuxna deltar fysiskt i all dans så långt det går. Vissa barn vill inte dansa alls, de vill hellre iaktta. Sitt med barnet och titta, testa sedan övningarna hemma och se om barnet gör dem då. När min son är med på Knattedanslektioner deltar han sällan i övningarna men hemma kan han utföra dem både tillsammans med mig och ibland på eget initiativ. Knattedanskurser kan således även fungera som inspiration till föräldern – att få verktyg till att stimulera till dans och rörelse hemma.

HAKA PÅ NÄR DET GÅR

Låt barnen testa i egen takt. Ledarens roll är att introducera rörelser och hålla den röda tråden. Förälderns roll är att guida barnet och hitta gemensamma lösningar som fungerar. Tvinga aldrig barnet att utföra de rörelser som ledaren gör. Låt barnet haka på när det känner för det och uppmuntra. Blir det stökigt med många barn som springer runt och du känner att ditt barn tappar koncentrationen? Prova att ställa dig på knä framför barnet så du hamnar i ögon höjd. Försök att skapa en egen liten bubbla, stanna nära barnet. Funkar inte just den övningen, testa något annat.

hälsa med näsan
Vi tränar kroppsmedvetenhet genom att hälsa på varandra med olika kroppsdelar. Hur ser det ut när man hälsar med näsan?

 

Knattedans grundinnehåll:

Kroppsmedvetenhet – vilka olika kroppsdelar har jag och hur kan de röra på sig.

Rytm – stampa och klappa. Prova till musik, på olika ställen som att klappa snabbt i golvet eller klappa på låren, högt ovan för huvudet. Klampa höger vänster snabbt i följd (&1). Prova olika tempoväxlingar.

Gruppen/Rummet – Sitt, stå/dansa i cirkel. Gör cirkeln mindre och större. Gå från ena sidan till andra sidan av rummet. Kräla på magen som en orm. Gör ett tåg och ta er kringel-i-krok i rummet.

Rörelsekvalitéer – Gå tungt som en elefant, smyg som en tiger och flaxa mjukt som en fågel.

 

KORT OM MOTORISK UTVECKLING

För att stimulera den motoriska utvecklingen kan vi uppmuntra rullande och krypande. Variera sitta, ligga och stå. Låta dem få känna på tempoväxlingar som att gå långsamt till att springa. Att snurra barnet eller att barnet snurrar sig själv stimulerar balanssinnet. Även övningar som att klappa händerna, stampa med fötterna, gå baklänges och hoppa tränar barnets motorik.

Vid 12 månader kan barnet stå själv och övar på att gå, men kryper ofta snabbare än det kan gå.

I olika takt lär sig barnet att:

  • Stå och sitta själv.
  • Bära på saker.
  • Vinkar hej och hejdå.
  • Klappa händerna.

Vid två års ålder kan barnet gå och springa säkert, kan rulla bollar och har börjat härma vuxna.

Källa: Barns rätt att utvecklas, Ylva Ellneby 2007

 

Tips:

  • Lägg övningarna i en ordning med varierad energin och fokus. Om två övningar i följd kräver mycket energi och är utåtriktade bryt av med något lugnare och mer centrerat där ni jobbar närmare varandra i rummet.
  • Ha ett par ”back-up-övningar” så att du kan byta övning när du ser att barnen tappar fokus.
  • Ha ett par inslag av rörelsesånger (som klappa händerna, imse vimse spindel osv.). Det tycker barn ofta är roligt och jag kan ha med en eller två sådana moment för att barnen ska känna igen sig. Är alla övningar sådana då kan föräldrarna lika gärna gå till öppna förskolan eller bara nöja sig med det som barnen gör på förskolan. Det betyder inte att du inte kan hitta på dina egna rörelsesånger eller ramsor. Språk och rörelse är sammansvetsade, vi kan stimulera språkutveckling genom att lära oss ord, begrepp och betoningar med hjälp av rörelser. Rörelsesekvenser kan också bli lättare att memorera med hjälp av ord som skapar sammanhang.
  • Jobba med teman. Barn i 1-2 årsåldern är förmodligen bekant olika djur på bondgården, på zoo:t, i djungeln eller havet. De har börjat lära sig olika fordon som bil, buss, tåg, båt, flygplan, traktor, lastbil och cykel.
  • Berika istället för att begränsa. Jag blandar musik hejvilt. Allt från kända barnsånger till gammalt och nytt. Musiken ska förstärka övningen. Få barnen att lyssna till vad det är de hör. Bryt av med ljud som en katt som jamar eller en häst som galopperar.

 

 

När ska man börja med dans för barn?

Jag får ibland frågan om det verkligen är nödvändigt att börja så tidigt som vid 1-års åldern med dans för barn. Mitt svar på det är både JA och NEJ.

JA, börja gärna redan från födseln. Jag tror att barn ska växa upp i en miljö där dans är naturligt, man dansar både hemma och i sociala sammanhang. Barnen ser och får vara med när de vuxna dansar, sjunger och spelar musik. Jag tror att det gynnar barnet på många sätt att växa upp i en sådan stimulerande miljö. Idag har många människor inte den miljön naturligt hemma och tycker då att det är trevligt att få komma iväg och hitta på något tillsammans med sitt barn. Vi har också våra barn väldigt länge i barnvagn, de körs hit och dit. Vi har hissar i allt fler bostadshus som gör att de inte behöver gå i trappor. Med andra ord kommer den motoriska stimulansen allt senare och i mindre omfattning för barnen. Det är bra för barn att leka och öva sin motoriska förmåga och finns möjligheten att dansa… JA, det kan ju inte bli till det sämre.

NEJ, man måste inte börja sätta barnen på danslektioner från 1-års åldern om man inte känner för det. Dans för 1-3 åringar är lika mycket för föräldrar som för barnen. Det handlar om att göra något kul tillsammans som man kanske inte riktigt får till själv i vardagen.

Däremot tycker jag att det är bra att komma igång med någon form av fysisk aktivitet från skolåldern 6-7 år, vilket även vetenskapen rekommenderar (http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nya-rekommendationer-aven-sexaringar-behover-fysisk-traning)

9-12 år brukar kallas för den motoriska guldåldern, så då är det ju också bra att passa på. Den fysiska grund som ditt barn får under sin uppväxt påverkar den fysiska kapaciteten i vuxen ålder.

Från 4-års åldern börjar barnen kunna fungera själva i dansgrupper och för många är detta en jätterolig aktivitet som ger dem träning i motoriska-, musikaliska- och kreativa färdigheter. Tycker barnet att detta är kul, så skadar det inte att börja.

Knattedansen, som riktar sig till barn i ca 1-3 års åldern, är relativt ny som kurs hos dansskolor runtom i Sverige. Traditionellt sett har man börjat med barndansen från 4 års ålder. I följande inlägg kommer jag att ge lite tips och idéer på dansövningar som du som förälder, förskolelärare eller danspedagog kan använda för barn från 1,5 och uppåt.

Om ditt barn är så pass liten att hen inte kan gå än, kan du istället hålla barnet i famnen och dansa. Då får barnet känna rytmen genom din kropp. Hemma hos oss är det oftast pappa som står för ”hemma-dansandet”. Här är min son Thiago med sin pappa under hans första tid.

Dans är bra för hälsan

Dansen är inte bara själens språk utan också hälsosamt för kropp och själ.

Lisa dansport_4982
Foto: Erik Candray

En av fördelarna med att jag älskar att dansa är att jag får det där hälsosamma på köpet utan att behöva masa mig iväg för att träna. Att träna låter så tråkigt, men dansa, det gör jag gärna!

Dans innefattar så mycket och varje dansstil har sina egenskaper. Att fysisk träning är bra för hälsan är ingen nyhet, därmed behöver inte all träning vara konditionsfokuserat. ”Kropp och själ” behöver mycket mer än bara kondition. Att få röra sig i takt till musik är både mentalträning och avslappning. Och eftersom vi är sociala varelser av naturen är det inte konstigt att det ger oss glädje och energi att få dansa tillsammans med andra. Sedan finns det alltid dansstilar och danslektioner som är mer eller mindre konditionskrävande också, om man vill få med den biten.

Här nedan är tips och länkar om dans och hälsorelaterade aspekter.

Att dansa balett motverkar benskörhet.
För att motverka benskörhet måste skelettet belastas genom att man använder sig av mekaniska rörelser som exempelvis knycker, bänder och vrider. Att hoppa och skutta är bra, vilket du gör om du dansar balett.

Dansa tango eller kontaktimprovisation för en Oxytocin-boost.
Oxytocin är ett livsviktig hormon som har en läkande effekt av sår och skador, sänker blodtrycket och stressnivåer. Hormonet frigörs genom ömsint beröring, detta får du mycket i sociala dansformer som tango m. fl. eller om du dansar kontaktimprovisation som finns inom genren modern dans/nutida dans.

Dansterapi har visat sig vara ett smärtlindrande hjälpmedel för sjukdomen fibromyalgi. Dansterapi används även i många syften som en behandlingsform. På Svenska dansterapiförbundets sida  hittar du mer om vad dansterapi kan innebär.

Kravlös dans (i alla former och stilar, skulle jag säga) kan också förebygga och behandla nedstämdhet och depression. Örebro universitet har genomfört en studie på unga flickor och fått goda resultat. Att få göra något för sin egen skull utan prestationskrav – det är alltid bra medicin för själen!

Se reportage från SVTplay om kravlös dans

Det är dock viktigt att komma ihåg att inte alltid prata  om dans ur en nyttoaspekt! Dans som konstnärlig form bör även få stå för sig själv, utan att behöva få försvara sin existens genom att vara till nytta. I DN poängterar Stina Oscarson, chef för Radioteatern, att satsningar som kultur på recept kan bli ”en kapitulation för vår tids längtan efter quick-fix-lösningar”.

Källor:

NCFF Balett och benskörhet
DN Oxytocin
Uppsala Universitet Dans som smärtlindring
Örebro sjukhus Dans och psykisk hälsa